"Det här är er kapten som talar..."

av Joakim Hasselblad, På-konsult och förändringsledare inom styrning och samverkan
30 april 2019

I cockpiten på ett passagerarplan har det visat sig vara ödesdigert om samspelet mellan piloterna, som kanske delar på ansvaret för flera hundra människors liv, präglas av ett hierarkiskt förhållande i vilket det är svårt för de lägre graderade besättningsmännen att komma med synpunkter eller råd om det tolkas som att de ifrågasätter kaptenens auktoritet och kompetens.

Vi vill väl alla gärna tro att planen som vi flyger med hanteras av kompetenta, handlingskraftiga personer, som kyligt och rationellt utvärderar varje eventuellt riskmoment som dyker upp och effektivt samarbetar med det gemensamma målet att föra oss säkert till vår destination. Kanske intalar vi oss att piloterna har så mycket teknik till sitt förfogande, och i så hög grad baserar sitt agerande på noga uträknade och beprövade rutiner, att bristerna och tillkortakommandena i den mänskliga naturen är så gott som raderade från ekvationen. I sin bok Framgångsfaktorn som skapar vinnarna (även Outliers – 10 000-timmarsregeln och andra framgångsfaktorer) presenterar dock journalisten och författaren Malcolm Gladwell uppgifter som visar att många flygolyckor inte orsakas av ödesdigra fel i någon teknisk komponent, utan att de i stället beror på kedjor av flera små, mänskliga misstag, där konsekvenserna stegvis förvärras för att till slut – i värsta fall – leda till haveri. I de exempel som Gladwell tar upp har man i utredningsarbetet efter krascherna kommit fram till att en grundorsak till att dessa kedjor av misstag och missbedömningar kunde uppstå var att förhållandet mellan personalen i cockpit – kort sagt arbetsmiljön bland piloterna – var sådan att rak och tydlig kommunikation kring deras faktiska belägenhet undertrycktes. I en svår situation där man tvingas fatta viktiga beslut under stark press kan det vara helt avgörande att den som sitter inne med betydelsefull information, eller tror sig se ett misstag i resonemanget som förs, känner ansvaret och tilliten att ta till orda och dela med sig av sina tankar.

Förutom hierarkier som beror på uppfattningar om olika personers ställning i förhållande till varandra och hur sådana skillnader bör upprätthållas, har forskningen även visat att ohövligt och respektlöst beteende har en liknande negativ inverkan på våra möjligheter att fatta bra beslut och undvika misstag. Ohövligt beteende – oavsett om man själv blir utsatt för det eller blir vittne till det – gör människor mer benägna att missa även uppenbar information, samtidigt som de blir mindre angelägna att dela med sig av information de sitter inne med; förutsättningarna för samarbete minskar också på andra sätt, till exempel genom att folk får svårare för att be kollegor om hjälp.

Det är inte svårt att se att kunskap som denna har betydelse för alla former av verksamhet och alla typer av organisationer. Det är tack och lov inte alla team som behöver hantera beslut som avgör om människor kommer att dö inom de närmaste minuterna, eller ens timmarna, men principen att vi fattar bättre beslut på underlag där all väsentlig information finns med och där felaktiga parametrar har identifierats och sållats bort gäller generellt. Givet detta, står organisationer bättre rustade att fatta bra beslut om de präglas av en miljö där alla känner sig respekterade och är övertygade om att även deras bidrag räknas. Hierarkier kan användas för att tydliggöra ansvarsområden och mandat, men de får aldrig bli en del av uttalade eller dolda strukturer som hämmar flödet av energi och idéer inom organisationen och på så sätt tillåts döda engagemanget, kreativiteten och viljan att bidra till organisationens mål.

pm3 är en modell för verksamhetsutveckling som hela tiden har betonat vikten av affärsmässighet i relationen mellan förvaltningsorganisationens olika parter. Det är avgörande för uppdragets framgång att samtliga parter förstår och accepterar ansvaret för sin del av arbetet, men också att man värdesätter samtligas insatser. I detta ligger att de överenskommelser som träffas ska vara långsiktigt hållbara, dvs. att de präglas av en tanke om ömsesidig nytta som gör samarbetet positivt och värdeskapande för alla inblandade. I det här affärsmässiga perspektivet är respekten för samarbetspartnern en självklar komponent.

Viktigt att tänka på är dock att affärsmässigheten inte bara synliggörs i villkoren mellan uppdragets olika parter, utan vi alla, inte minst i rollen som förvaltningsledare och förvaltningsledare it, ansvarar för att levandegöra detta tankesätt varje dag, i varje möte med kollegor och samarbetspartners. Genom att behandla våra kollegor med respekt, lyfter vi dem och gör det lättare för dem att nå sin fulla potential. Dessutom blir vi bättre ledare, både vad gäller hur vi uppfattas och i resultaten vi uppnår. Konkret kan det handla om något så enkelt som att:

• Tacka folk och ge dem deras beskärda del av uppskattningen
• Lyssna uppmärksamt
• Var ödmjuk med vad du inte kan och ställ frågor
• Bekräfta människor
• Le!

Vi hos På hjälper många av våra kunder med coachning i t.ex. förvaltningsledarroller, och vi kan också hoppa in som interima förvaltningsledare när en kund behöver hjälp att tag. Är du ännu inte certifierad förvaltningsledare? Kursen certifierad förvaltningsledare är den av våra utbildningar som får allra bäst betyg i utvärderingarna och säkerställer att du får professionella, handfasta färdigheter i att leda en förvaltningsorganisation. Kontakta På om du vill veta mer om coachning eller läs mer om våra utbildningar här.